Lomaneule - Semesterstickning

Minunhan ei tänä vuonna pitänyt aloittaa uusia neuleprojekteja ennen kuin vanhat ovat valmistuneet, mutta toisin kävi kun etelänlomalle tarvittiin pienikokoinen matkaneule. Harmi etten varannut matkalle tarpeeksi lankaa mukaan, olisi ollut melkein valmis neule tuliaisena kotimatkalla. Nyt joudun tyytymään 80-prosenttisesti valmiiseen takakappaleeseen, tässä etelän paahtavassa auringossa kuvattuna.

Jag skulle ju inte  påbörja nya stickningsprojekt före jag fått de gamla färdiga, men så väl gick det inte då jag behövde en liten stickning att ta med på södernresa. Synd att jag inte tog med tillräckligt med garn, skulle ha fått en nästan hel stickning klar. Nu blev det bara ett nästan färdigt bakstycke, här fotad i söderns middagsljus.

Neulottu ovikranssi - Stickad dörrkrans

Kotini ulko-ovea koristi monta vuotta tummanruskea oksakranssi, johon oli kietonut vihreää samettinarua ja valkoista kukkanarua. Noin vuosi sitten kyllästyin kuitenkin siihen, mutta en vielä keksinyt millaisen uuden kranssin halusin tilalle.

Min ytterdörr pryddes under många år av en mörkgrön grenkrans, som jag hade dekorerat med ett grönt sammetsband och ett vitt blomband. För ungefär ett år sen blev jag trött på den, men kom då inte ännu på hurudan krans jag istället skulle vilja ha.

Kuva/Bild: https://patternscolorsdesign.wordpress.com/

Hyvää kannatti kuitenkin odottaa: viime viikolla löysin Pinterestistä täydellisen idean uudeksi ovikoristeeksi.

Det lönade sig att vänta, för förra veckan hittade jag på Pinterest en prefekt idé till en ny dörrdekoration. 







 
Novitan Florica-langan jämistä syntyi oma versioni värikkäästä ja persoonallisesta kranssista, joka kertoo harrastuksestani jo kotini ulko-ovella. Tykkään! Eikä huono homma ollut myöskään järkevä käyttötarkoitus jämälangoille. Floricassa on Novitan langoista ehdottomasti kauneimmat värisävyt.

Min version av den här färggranna och personliga kransen blev till av restgarn från Novitas Florica. Jag gillar den skarpt, och också det att den berättar om min hobby redan vid min ytterdörr. Och att bli av med restgarn var förstås inte en dålig grej heller. Florica är absolut det av Novitas garn som har de vackraste färgerna.

Harmi vaan että valaistus rappukäytävässä samentaa kranssit värit, oikeasti ne hohtavat paljon kirkkaammin. Mutta tajunnette idean huonoista kuvista huolimatta :-)

Synd bara att belysningen i trappuppgången förvrider kransens färger, på riktigt är de mycket grannare. Men ni fattar säkert idén trots de dåliga bilderna :-)

Valmis kesäneule - Färdig sommarstickning

Jee on heinäkuu! Jee eräs kesäneule valmistui! Olin tyystin unohtanut tämän viime kesän projektin, joka tyypilliseen tapaan jäi viime vuonna ompelua ja viimeistelyä vaille. Ei puuttunut kuin hieman itsekuria, kappaleiden ompelua ja kaulusreunuksen neulomista ja avot, yllätysneule oli valmis. Pitsineule oli taas luottokirjastani, muuten sävelsin neuleen omasta päästäni. Lanka on Schachenmayrin lakkautettu puuvilla-pellavaa, oikein pätevää. Lankaa jäi jäljelle säälittävä noin puolen metrin pätkä, eli enemmän kuin optimaalinen langan menekin arviointi (säkällä tietysti, olin säilönyt lankaa ties kuinka monta vuotta).

Hurra det är juli! Hurra jag har en färdigt sommarstickning! Jag hade helt glömt bort det här projektet från förra sommaren, som i typisk stil hade blivit på hälft när det fattades bara att sy ihop delarna och sticka de sista små detaljerna. Så det var bara lite självdisciplin, sömnad och att sticka en halskant som fattades och vips hade jag ett färdigt överaskningsplagg. Spetsmönstret är igen från min nuvarande stickningsbibel, annars är tröjan eget påhitt. Garnet är ett bomulls-lingarn från Schachenmayr som numera avslutats, ett alldeles gra garn. Det blev en patetisk ca halv meters stump kvar av garnet, tala om optimal beräkning av garnåtgången (helt av en slump förstås, eftersom jag gått och sparat på garnet i vem vet hur många år).

Lanka/Garn: Schachenmayr cotton linen
Pintaneule/Spetsmönster: Lynne Watterson: The very easy guide to lace knitting

Pidän lopputuloksesta oikein paljon, ei tämä mikään järin omaperäinen vaate ole mutta oikein käyttökelpoinen kesäneule. Pitsineuleen malli toimii tässä myös hyvin. Langan väri ei alemmissa kuvissa pääse oikeuksiinsa, ylempien vihreä on lähempänä totuutta.

Jag gillar slutresultatet, det är inte det mest originella plagget men en riktigt användbar sommartröja. Spetsmodellen funkar också bra för den. Garnets färg är inte riktigt det rätta i de nedre bilderna, den gröna i de övre bilderna är närmare sanningen.

Karnaluks-ostokset - Inköp från Karnaluks

Kuten arvaatte jouduin Tallinnassa käymään Karnaluksissa. Mukana oli tällä kertaa suht tiukka ostoslista, joten innostaviin heräteostoksiin en sortunut ja lankavalinnat olivat osittain tylsiä. Tovi siellä kuitenkin vierähti, kun listalle oli määritelty väri ja koostumus mutta oikeaa lankaa piti silti pähkäillä valtavassa valikoimassa. Tässä saalis taiteellisessa pyramidimuodostelmassa:

Som ni gissar var jag tvungen att besöka Karnaluks när jag var i Tallinn. Med hade jag den här gången en rätt strikt inköpslista, så det blev inga impulsköp och garnen jag skaffade var delvis lite tråkiga. En god stund tillbringade jag ändå bland det enorma utbudet, för trots att min lista definierade färgen och materialet funderade jag ändå noga över mina val. Här är mitt byte uppställt i konstnärlig pyramidställning:

Kesäneuleita varten ostin bambulankaa, joka tuntuu jo kerällä ihanan pehmeältä. Listalla oli oikeastaan merseoitua puuvillaa jossa olisi kaunis kiilto, mutta edullisemmat puuvillalangat olivat tosi kovan ja jäykän tuntuisia ja pelkäsin että niistä neuloessa lopputulos on haarniskan oloinen. Tällä langalla sitä varaa ei ole, ja kiiltoakin on vähän merseroidun tyyliin. Ja kun lanka oli vielä edullista (2,65 e/100 g) ostin sitä kahteen eri neuleeseen.

För sommarplagg skaffade jag bambugarn som kändes härligt mjuk redan som nystan. På listan hade jag egentligen  mercerat bomullsgarn som skulle ha en vacker lyster, men de förmånligare bomullsgarnen kändes alla väldigt hårda och obehagliga, så jag var rädd att plagget skulle bli som en harnesk. Men det här garnet finns inte den risken, och dessutom glänser det lite i stil med mercerat garn. Och när garnet dessutom var billigt (2,65 e/100 g) köpte jag det i två färger.

 

Tummempi pinkki on todellisuudessa vielä ärhäkämpi kuin kuvassa, melkein neoniin vivahtava vaikka silti selvästi vadelmanpunainen. Aika raju kesäneule luvassa!

Den mörkare av de här två har i verkligheten en ännu häftigare nyans, nästa som neonfärg trots att den är helt klart hallonröd. Det kommer att bli en häftig sommarstickning!

Kesää varten tarvitsen valkoisen pitsineuleen, eli siihen oli ostettava valkoista puuvilla. Harmillista oli että yllä mainitussa bambussa valkoinen oli ikävän harmahtava, valkoisissa on oltava juuri tietty hieman keltaiseen taittuva sävy jotta en näytä zombilta. Liian sinertävät tai harmahtavat valkoiset eivät sovi minulle, mutta toisaalta en pidä ihan luonnonvalkoisestakaan sillä se näyttää minusta usein iän kellastamalta eikä tarkoitukselliselta. Siksi valkoisen peruspuuvilllan valitsemiseen meni tuskastuttavan kauan kun vertailin sävyjä ja yritin lisäksi löytää hieman pehmeämpää lankaa. Pähkäilyn voittajaksi selviytyi tämä bambupuuvillalanka.

För sommaren behöver jag en vit spetsstickning, så för det måste jag skaffa vitt bomullsgarn. Tråkigt nog hade den vita varianten av bambugarnet ovan en ful grå nyans, vitt garn måste ha just den rätta nyansen för att jag inte ska se ut som en zombie. Inte blåaktigt vitt, men å andra sidan gillar jag inte heller naturvitt som lätt kan se oavsiktligt gulnat och föråldrat ut. Så att hitta helt vanligt tråkigt vitt bomullsgarn som dessutom skulle vara mjukt tog en stund, vinnaren var det här bambubomullsgarnet.

Vaikka kesälangat olivat pääpointti oli listalla myös tietyn väristä vihreää villalankaa. Ei liian sinistä, ei liian keltaista, ei liian tummaa, ei liian vaaleaa (= helppo nakki? Ei todellakaan!). Täydellinen vihreä löytyi eräästä alpakkalangasta, joka sekään ei ollut hinnalla pilattu ja iiiihanan tuntuinen. Yritän pysyä nahoissani syksyyn asti ja neuloa nämä kesäjutu ensin vaikka mieli tekisi kovasti hyökätä tämän kimppuun heti.

Trots att sommargarnen var huvudpoängen innehöll min lista också yllegarn i en helt viss grön nyans. Inte för blått, inte för gult, inte för mörkt o inte för ljust (= enkel match? Verkligen inte!) Den perfekta gröna visade sig vara ett alpackagarn som också var alldeles förmånligt, och känns alldeles ljuuuuvligt. Nu försöker jag tygla mig tills hösten och först få sommargrejerna klara fast jag mycket gärna skulle vilja kasta mig över det här genast.

Aiemmista Karnaluks-visiiteistä viisastuneena ostin tällä kertaa myös lankoihin sopivat napit. Ostoslistan projekteista on summittainen käsitys muttei ihan varmuutta siitä tuleeko niihin napit vai ei, mutta Karnaluksin valtavan nappivalikoiman ja niiden hinnat tuntien halusin mieluummin ostaa parilla eurolla kaikkiin valmiiksi napit joita en ehkä tarvitse kuin metsästää Helsingistä nappeja paljon kalliimmalla. Kerät mukana nappien valinta hoitui kätevästi samalla, ja tätä taktiikkaa aion suosia aina jatkossakin Karnaluksista lankaa ostaessa.

Nu hade jag också lärt mig av mina tidigare Karnaluks-besök på så sätt, att jag köpte med det samma knappar till alla garn. Vet inte ännu med säkerhet om projekten kräver knappar, men knappurvalet och priserna på dem på Karnaluks är så osalgbara jämfört med Helsingfors så hellre har jag några överlops knappar i lager än springer runt och letar efter passliga hemma till mycket dyrare pris. Och med nystanen i köpkorgen var det dessutom mycket behändigare att med det samma välja knappar också, så det ska bli en vana för kommande Karnaluks-visiter.

Seminaarineule ulkoilee - Semineriestickning på vift

Käväisin seminaarimatkalla Tallinnassa, jossa oli eilen aikaa avata terassisesonki. Mukaan matkalle pääsi oranssi puuvillaneule 2.0, josta on siis tulossa uusi versio. Seminaariohjelma oli sen verran intensiivinen, että puikotkin heiluivat intensiivisesti. Siispä kotimatkalla neule oli kasvanut jo puolikkaaksi etu- ja takakappaleeksi.

Jag var på seminarieresa till Tallinn, där jag hade tid att öppna terassäsongen. Med på resan hade jag den orangea bomullsstickningen 2.0, som det alltså ska bli en ny version av. Seminarieprogrammet var så pass intensivt att jag jobbade intensivt med stickorna också. Så på hemredan hade stickningen vuxit redan till ett halvt fram- och bakstycke.  

Minulle neulominen on välttämättömyys seminaareissa ja muissa tilanteissa joissa on passivisesti kuunneltava ja seurattava tekstiesityksiä (sillä ainakin ne seminaarit joihin minä osallistun ovat enimmäkseen osallistujille passiivisia). Jos minun on vain kuunneltava ja katseltava ilman että teen käsilläni mitään alkaa keskittyminen nopeasti herpaantua ja ajatukset vaeltaa, mutta neulomisen avulla pystyn keskittymään asiaan täysillä. Onneksi nykyään aika harvoin kuulen kummeksuvia kommentteja seminaarineulomisesta (siis sellaisia joissa ihmeteltäisiin miten voin keskittyä asiaan kun neulon), väittäisin että se on yleistynyt viimeisten viiden vuoden aikana eikä enää herätä ihmetystä. Erittäin tervetullut kehitys! Jännä juttu on muuten miten esityksen ja seminaarin intensiivisyys vaikuttaa neulomisvauhtiin, tylsässä seminaarissa neulomistahtikin tahmaantuu. Luulisi asian olevan päinvastoin, mutta ei ainakaan minulla.

För mig är det en nödvändighet att sticka på seminarier och andra tillfällen där jag måste passvit lyssna och titta på presentationer (för i de flesta fall är seminarier passiva för deltagarna, åtminstone dem jag brukar delta i). Om jag bara ska lyssna och titta tappar jag snabbt koncentrationen och tankarna börjar vandra, men om jag samtidigt stickar kan jag fokusera på sakinnehållet. Som tur händer det numera ganska sällan att jag får undrande kommentarer om stickandet (alltså sådana där man undrar hur jag kan koncentrera mig på seminariet när jag stickar), så jag påstår att det blivit vanligare. Välkommen utveckling! Det är annars lustigt hur seminariet intensitet påverkar stickandet, på ett tråkigt seminarium stickar jag långsammare. Man skulle kunna tro att det är tvärtom, men inte för mig åtminstone.

Neulekortti - Kort om stickning

Tuleva meribiologi tuntee äitinsä harrastukset: sain pojalta neuleaiheisen äitienpäiväkortin.

Den blivande marinbiologen känner sin mammas intressen: jag fick ett morsdagskort med stickningsmotiv av honom.

Valmis Noro - Färdig Noro

Nyt on viimein napitkin ommeltu Noroneuleeseen, ja valmista esiteltävänä. Yksi tyhmä moka sen kanssa kävi: neuloin nappilistan väärään etukappaleeseen. Ulkonäöllisesti sillä ei ole juuri väliä, mutta napittaessa huomaa miten tottunut on siihen että napit ovat tietyllä puoella ja tämä versio tuntuu oudolta. Mutta en jaksanut purkaa kaikkia reunuksia joten näillä mennään.

Nu har jag äntligen sytt knapparna till Norotröjan och har ett färdigt plagg att visa upp. En dum miss gjorde jag, stickade nämligen knapphålen på fel framstycke. Utseendemässigt har det ingen betydelse, men när jag knäpper koftan märker jag hur van jag är vid att knapparna är på en viss sida så det känns konstigt. Men jag orkade inte riva upp alla kanter så det får bli så här.

 

 Lanka/Garn: Noro Kureyon

Pintaneule/Spetsmönster: Lynne Watterson: The very easy guide to lace knitting
Loput omasta päästä / Annars eget påhitt

Noroa - Noro

Olen ollut omalla mittapuullani poikkeuksellisen aikaansaava neuloja, kohta on toinenkin neuletakki valmiina! Norolanka pääsi viimein puikoille, ja nyt neuleesta puuttuu enää napit ja hihojen ompelu. Neuleesta löytyy aika viehättäviä värisävyjä, vihreään ja pinkkiin heräsi kauhea himo. Olen toukokuussa menossa Tallinnaan, jolloin langanostolakko tuskin pitää vaan Karnaluksissa on poikettava.

Jag har med mina egna mått mätt varit ovanligt produktiv, snart är en tröja till klar! Jag började äntligen sticka Norogarnet, och nu fattas bara att sy fast knapparna och ärmarna. Garnet  har ganska intressanta nyanser, det gröna och chockrosa väckte ett väldigt begär efter mera sånt. Jag ska till Tallinn i maj, garnköpsstrejken kommer knappast att hålla då utan det blir nog ett besök till Karnaluks.

Valmis pitsivillaneule - Färdig spetsylletröja

Olen saanut neuletyön valmiiksi, kääääsittämätöntä! Uutuudenviehätystä tosin latistaa hieman se, että kyseessä on uusi versio vanhasta neuleestani. Pätkävärjätyn langat sävyt olivat mielestäni tylsät sileässä neuleessa, ja neule istui hartioista ja hihoista vähän huonosti. Päätin siksi neuloa sen uudelleen kiinnostavampana pintaneuleena.

Jag har slutfört ett stickningsarbete, otrooooligt! Nyheten är visserligen en ny version av en gammal tröja. Garnets många nyanser framträdde inte på ett särsklit bra sätt i slätstickning, och den gamla tröjan satt inte så bra vid axlarna och ärmarna. Så jag stickade en ny version i ett intressantare spetsmönster.

 

 Lanka/Garn: Twilleys of Stamford Freedom Spirit

Pintaneule/Spetsmönster: Lynne Watterson: The very easy guide to lace knitting
Loput omasta päästä / Annars eget påhitt

Olen uuteen versioon oikein tyytyväinen, istuvuuskin parani merkittävästi. Ja kuten näistä vertailevista kuvista näkee, langat värisävyt tulevat - ehkä hieman yllättäen - paremmin esiin kolmiulotteisesta pinnasta. Kannatti siis purkaa valmis neule ja aloittaa koko homma uudestaan.

Jag är riktigt nöjd med den nya versionen, som också sitter betydligt bättre. Och som de här jämförande bilderna visar, framträder garnets nyanser - kanske lite överaskande - bättre ur den tredimensionella ytan. Så det lönade sig att riva upp den färdiga tröjan och börja om från början.

Uusi vuosi, uudet tavat - Nytt år, nya vanor

En ole koskaan harrastanut uudenvuodenlupauksia, mutta nyt tuntui siltä että haluan asettaa itselleni erään elämänlaatua parantavan tavoitteen ja vieläpä kertoa sen julkisesti. Rakastan (käsityö)projektien aloittamista, mutta niiden loppuunsaattaminen jää usein kesken. Keskeneräiset projektit ovat kuitenkin alkaneet rasittaa minua henkisesti niin paljon, että oli aika tehdä pari radikaalia päätöstä. Viime vuonna karsin elämästäni valtavasti turhia tavaroita, tänä vuonna haluan karsia keskeneräisiä projekteja. Keinoja on kaksi: aloitettujen projektien loppuunsaattaminen ennen uusien aloittamista (mikä tulee olemaan minulle vaikeinta) ja toivottomien projektien välttäminen. Jälkimmäinen tarkoittaa sitä, että harkitsen tarkemmin ennen projektin aloittamista onko se todella vaivan arvoinen, varsinkin jos projekti tarkoittaa uusien tarvikkeiden hankkimista. Neuleiden kohdalla tarkistan varhaisemmassa vaiheessa että kappaleet ovat oikean kokoisia, ja jos malli tökkii puran sen surutta vaikka puolivälissä enkä jätä puolivalmiita kappaleita pitkäksi aikaa odottamaan.

Jag har aldrig brukat göra nyårslöften, men nu kändes det som att jag villa sätta upp ett mål som förbättrar min livskvalitet och därtill berätta den offentligt. Jag älskar att påbörja (handarbets)projekt, men att slutföra dem brukar ofta bli på hälft. De halvfärdiga projekten har börjat tära på mig mentalt så pass mycket att det är dags för några radikala tag. Förra året gallrade jag ordentligt bland mina ägodelar, nu är det dags att gallra bland de halvfärdiga projekten. Botemedlen är två: att inte påbörja nytt förrän det föregående avlsutats (vilket kommer att vara svårt för mig) och att noggrannare avväga om projektet över huvud taget är värt besväret, i synnerhet om det kräver att jag måste skaffa nytt material. När det gäller stickade plagg ska jag i ett tidigare skede kolla att storleken är rätt och att styckena passar, och om mönstret eller modellen inte känns rätt tar jag friskt och river upp det hela på halva vägen i stället för att lämna halvfärdiga stycken och hänga för en längre tid.

Bill Watterson: Calvin and Hobbes

Karsimisen lomassa karsin jo viime vuoden aikana monta neuleprojektia purkamalla sellaisia puolivalmiita tekeleitä joiden totesin olevan toivottomia. Tässä kuvakavalkadi purkutuomion saaneista projekteista, adios ja levätkää rauhassa!

När jag gallrade bland mina saker under förra året rev jag redan upp många av mina halvfärdiga stickningsprojekt, som jag konstaterade vara hopplösa. Här följer en bildkavalkad av dem som fick rivningsdomen, adios och vila i frid!

 

 

 

En taida uskaltaa kertoa kuinka monta vuotta eräät näistä projekteista ovat odottaneet valmistumista... krhm. Syyt valmistumattomuuteen vaihtelevat: useimmiten koko on väärä tai sitten malli tai lanka eivät enää miellytä. Onneksi neuletyön voi helposti purkaa ja langan käyttää uudelleen parempaa ja miellyttävämpään työhön, ja epämieluisat langat voin lahjoittaa taholle jolla on niille käyttöä.

Jag törs nog inte berätta hur många år en del av projekten ovan legat och väntat på att bli färdiga... krhm. Orsakerna till att de inte blev färdiga varierar: oftast är storleken fel, eller så gillar jag inte längre modellen eller garnegt. Som tur kan man lätt riva upp ett stickningsprojekt och återanvända garnet till ett nytt och bättre projekt, och garnen som jag inte gillar kan jag ge till en vän som har användning för dem.