Syyskuu lähestyy loppuaan joten kesästä on jo tovi, mutta parvekkeellamme kukkii vielä kesäkukkia. Eikä ihan mitä tahansa sellaisia, vaan lasten siemenestä kasvattamia hajuherneitä ja auringonkukkia (tai pikemmin auringonkukka). Kesällä ne eivät kumpikaan kukkineet ja ehdin jo ajatella ettei niihin kukkia tulekaan, kunnes ne syyskuussa yllättivätkin. Ehkä ne eivät tajunneet olevansa kesäkukkia, onnekas identiteettikriisi.
September lider mot sitt slut så det är ett tag sedan sommaren. men på vår balkong blommar ännu sommarblommor. Och inte vad som helst för sådana, utan luktärter och en solros som barnen odlat från frön. På sommaren blommade ingendera och jag hann redan tro att det inte kommer att bli några blommor alls, tills de överaskade i september. Kanske de inte fattade att de är sommarblommor, en lyckosam identitetskris.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti
Kiitos kommentistasi!
Tack för din kommentar!