tiistai 6. tammikuuta 2015

Uusi vuosi, uudet tavat - Nytt år, nya vanor

En ole koskaan harrastanut uudenvuodenlupauksia, mutta nyt tuntui siltä että haluan asettaa itselleni erään elämänlaatua parantavan tavoitteen ja vieläpä kertoa sen julkisesti. Rakastan (käsityö)projektien aloittamista, mutta niiden loppuunsaattaminen jää usein kesken. Keskeneräiset projektit ovat kuitenkin alkaneet rasittaa minua henkisesti niin paljon, että oli aika tehdä pari radikaalia päätöstä. Viime vuonna karsin elämästäni valtavasti turhia tavaroita, tänä vuonna haluan karsia keskeneräisiä projekteja. Keinoja on kaksi: aloitettujen projektien loppuunsaattaminen ennen uusien aloittamista (mikä tulee olemaan minulle vaikeinta) ja toivottomien projektien välttäminen. Jälkimmäinen tarkoittaa sitä, että harkitsen tarkemmin ennen projektin aloittamista onko se todella vaivan arvoinen, varsinkin jos projekti tarkoittaa uusien tarvikkeiden hankkimista. Neuleiden kohdalla tarkistan varhaisemmassa vaiheessa että kappaleet ovat oikean kokoisia, ja jos malli tökkii puran sen surutta vaikka puolivälissä enkä jätä puolivalmiita kappaleita pitkäksi aikaa odottamaan.

Jag har aldrig brukat göra nyårslöften, men nu kändes det som att jag villa sätta upp ett mål som förbättrar min livskvalitet och därtill berätta den offentligt. Jag älskar att påbörja (handarbets)projekt, men att slutföra dem brukar ofta bli på hälft. De halvfärdiga projekten har börjat tära på mig mentalt så pass mycket att det är dags för några radikala tag. Förra året gallrade jag ordentligt bland mina ägodelar, nu är det dags att gallra bland de halvfärdiga projekten. Botemedlen är två: att inte påbörja nytt förrän det föregående avlsutats (vilket kommer att vara svårt för mig) och att noggrannare avväga om projektet över huvud taget är värt besväret, i synnerhet om det kräver att jag måste skaffa nytt material. När det gäller stickade plagg ska jag i ett tidigare skede kolla att storleken är rätt och att styckena passar, och om mönstret eller modellen inte känns rätt tar jag friskt och river upp det hela på halva vägen i stället för att lämna halvfärdiga stycken och hänga för en längre tid.
Bill Watterson: Calvin and Hobbes
Karsimisen lomassa karsin jo viime vuoden aikana monta neuleprojektia purkamalla sellaisia puolivalmiita tekeleitä joiden totesin olevan toivottomia. Tässä kuvakavalkadi purkutuomion saaneista projekteista, adios ja levätkää rauhassa!

När jag gallrade bland mina saker under förra året rev jag redan upp många av mina halvfärdiga stickningsprojekt, som jag konstaterade vara hopplösa. Här följer en bildkavalkad av dem som fick rivningsdomen, adios och vila i frid!
 
 
 
En taida uskaltaa kertoa kuinka monta vuotta eräät näistä projekteista ovat odottaneet valmistumista... krhm. Syyt valmistumattomuuteen vaihtelevat: useimmiten koko on väärä tai sitten malli tai lanka eivät enää miellytä. Onneksi neuletyön voi helposti purkaa ja langan käyttää uudelleen parempaa ja miellyttävämpään työhön, ja epämieluisat langat voin lahjoittaa taholle jolla on niille käyttöä.

Jag törs nog inte berätta hur många år en del av projekten ovan legat och väntat på att bli färdiga... krhm. Orsakerna till att de inte blev färdiga varierar: oftast är storleken fel, eller så gillar jag inte längre modellen eller garnegt. Som tur kan man lätt riva upp ett stickningsprojekt och återanvända garnet till ett nytt och bättre projekt, och garnen som jag inte gillar kan jag ge till en vän som har användning för dem.

maanantai 5. tammikuuta 2015

Valmiit 2014 - Färdiga 2014

Hyvää alkanutta vuotta! Pysytään vielä tovi viime vuodessa ja katsastetaan pikaisesti mitä sain neulerintamalla aikaiseksi 2014. Eipä niitä kauheasti ollut, suurimpana saavutuksena ensimmäiset neulomani sukat (!).

Gott nytt år! En sista blick på förra året med en snabb översikt över stickninsprojekt som blev färdiga 2014. Särskilt många var de inte, den största bragden var de första strumporna jag nånsin stickat (!).